a dream come true - chapter 11

Jag orkade verkligen inte med honom nu. Inte när jag skulle flyga i typ tusen timmar. Jag gick och satte mig på min plats igen och somnade. När jag vaknade så skulle vi landa om en kvart. Justin hade också somnat. Han var så söt när han sov..
Vi var framme vid huset vi skulle bo i. Det var skit stort och jag skulle få välja rum först. Jag tog mina väskor och gick fram till dörren och väntade på att mamma skulle låsa upp. När hon hade låst upp gick jag direkt upp för trappan för jag ville ha mitt rum på övervåningen. Jag tog såklart det största med balkong.
- Pax för det här rummet !! Skrek jag och sprang ner och hämtade mina väskor. Jag tog upp alla kläder och började lägga in dom i garderoben som var huuur stor som helst.

När jag hade stoppat in alla kläder så tog jag på mig mina converse och gick ut och kollade runt lite. När jag kommit en bit så såg jag någon komma springande imot mig. Det var Justin. "Ååh, nej" tänkte jag. Han sprang och kramade mig. Jag bara stog där och klämdes och tänkte: vafan håller han på med ?
- Jag visste att du skulle komma tillbaka ! Sa han och log hur stort som helst.
- Nej.. Justin, jag har flyttat hit..
- Jaha.. Förlåt.. Sa han och hans leende blev ledsnare.
- Justin.. Förlåt.. Förlåt för allt som har hänt. Jag vill verkligen vara vänner.
Hans leende blev stort igen och det fick mig att le ännu större. Jag kunde inte hålla mig tillbaka så jag kastade mig om honom och kramade honom det hårdaste jag kunde och han kramade mig tillabaka. Jag släppte honom och gav honom en lätt puss på kinden. Jag släppte taget om honom och log.
- Jag har saknat dig. Sa jag och kollade honom djupt in i ögonen.
- Jag har saknat dig med Matilda.
- Vi är okej nu, eller hur ?
- Ja. Vänner ?
- Ah, men bara vänner. Okej ?
- Ja.

Justins perspektiv:
"Jag skiter i om vi bara är vänner, bara jag har henne vid mig" tänkte jag och kramade om henne igen.
- Men vi ses väl nån dag ? Sa jag och log mot henne.
- Ja. Men nu måste jag gå. Sa hon och log tillbaka och kramade om mig och gick.

Jag verkligen älskade Matildas leende. Jag hade inte sett det på ett tag nu.


Matildas perspektiv:
Det kändes skönt att va kompis med Justin igen. När jag tänker efter så tycker jag att det var ganska töntigt av mig att bli sur för att han kysste mig. Men iallafall, jag sa ju till honom att jag bara ville vara vänner. Men han är faktiskt sjukt söt.
När jag nästan var hemma så såg jag en sjukt söt kille komma joggandes. Han verkade inte se mig, för han sprang rakt in i mig.
- Oj, ursäkta. Fick jag fram.
- Nej, det var jag som inte såg dig.
Guud vilken sexig röst han hade. Jag kunde inte låta bli att le.
- Haha, vad tittar du på ? Sa han och log.
- Haha, inget.. Sa jag och kände hur jag blev röd i ansiktet.
- Haha, men nu ska jag springa vidare. Vi kanske ses någon dag.
- Ah !


jag känner att jag börjar skriva ganska korta chapter nu, men jag får hjärnsläpp när
jag väl ska skriva ;p
men ni kanske får ett till chapter senare ikväll ! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0